fbpx

Nya socialtjänstlagen tar ett helhetsgrepp om socialtjänsten

Text: Annika Wihlborg

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Våren 2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Utredningen är omfattande, komplex och greppar över ett stort område. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 1 juni 2020.

Förväntningarna är höga på den översyn av socialtjänstlagen som just nu pågår. Många referens- och expertgrupper är involverade i utredningsarbetet och utredningen väntas lösa många av de problem socialtjänsten möter. Varje område är omfattande och innehåller flera komplexa frågor och ställningstaganden.

Biståndsbedömning
– Ett viktigt spår i utredningen är frågan om förenklad eller slopad biståndsbedömning för många av social­tjänstens åtgärder. Vi tror att många åtgärder kan vinna på att befrias från utredningskravet, inte minst eftersom ett omfattande utredningsarbete tar mycket tid som socionomer annars kunnat ägna åt klientkontakter. Den här utredningen görs förstås med ett långsiktigt perspektiv, tanken är att de förändringar som görs i socialtjänstlagen ska ha en lång livslängd. Vi funderar därför på hur framtida generationer kommer att betrakta socialtjänsten och hur omfattningen av önskade insatser kommer att påverkas om man slopar kravet på biståndsbedömning, säger Margareta Winberg.

Analyserar förebyggande arbete
Hon har överlag mött ett stort engagemang och intresse för utredningen från socionomernas sida. Många socionomer är nöjda med att den ser över hur socionomer ska kunna använda sin kompetens om förebyggande socialt arbete på bästa sätt.
– Många socionomer är positivt inställda till slopade utredningskrav för många insatser eftersom det sänker tröskeln för att söka sig till socialtjänsten. Andra anser att en förändring innebär att utredningsarbetet tar stryk. Vi analyserar därför vilken typ av utredningsarbete som verkligen behövs, säger Margareta Winberg.
Ett huvudspår i utredningen fokuserar på att skapa förutsättningar för att socionomer ska kunna ägna sig mer åt förebyggande socialt arbete och mindre åt myndighetsutövning. Att få till ett välfungerande förebyggande arbete och att kommunernas socialnämnder prioriterar detta arbete högre är några viktiga punkter.

Barnkonventionen
En vägledning som kan utgöra stöd vid tolkningen av barnkonventionen ska tas fram och en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen kommer att göras. Syftet är att göra socialtjänstens insatser tillgängliga och anpassade utifrån barns behov.
Utredningen ska även analysera och se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård av missbrukare i vissa fall i enlighet med socialtjänstlagen, men även socialnämndens delegationsmöjlighet i andra avseenden.

Frågan om särskild äldrelag
– Ett tilläggsdirektiv som engagerar och gett upphov till mycket debatt är frågan om äldre ska inkluderas i socialtjänstlagen även framöver eller om de istället ska hanteras via en särskild äldrelag. Vi har mött många socionomer som funderar på vad en sådan särlagstiftning i så fall bör innehålla och om det kan leda till att fler grupper i framtiden kan omfattas av särlagstiftningar, exempelvis funktionshindrade eller barn och unga, säger Margareta Winberg.

Publicerad: 29 januari, 2019