Nationell samordnare stärker den sociala barn- och ungdomsvården

Text: Annika Wihlborg, Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet

Nationell samordnare för den sociala barn- och ungdoms­vården Cecilia Grefve.
Nationell samordnare för den sociala barn- och ungdoms­vården Cecilia Grefve.
Den sociala barn- och ungdomsvården utgör i mångt och mycket basen i samhällets sociala skyddsnät. För närvarande pågår flera nationella initiativ, däribland ett regeringsuppdrag som ska driva på utvecklingen mot en medskapande social barn- och ungdomsvård av god kvalitet så barn och unga får det stöd och den hjälp de behöver.

– Inom ramen för uppdraget som regeringens nationella samordnare besöker jag bland annat femtio kommuner runt om i Sverige. November 2014 inleddes mitt arbete och jag ska lämna slutrapport till regeringen i april 2017. Kommunerna som besöks utgör ett representativt urval av samtliga svenska kommuner. Uppdraget är att föra en dialog med kommunerna kring vilka förutsättningar som krävs för att de ska kunna erbjuda en i alla dess delar god kvalitet inom den sociala barn- och ungdomsvården, säger Cecilia Grefve, som har arbetat inom den kommunala socialtjänsten i drygt trettio år bland annat som socialdirektör i Jönköpings kommun och socialchef i Höörs kommun.

Besöker femtio kommuner
För att säkerställa att barn och ungdomar får den hjälp och stöd de behöver krävs en bred kraftsamling på kommunal, regional och nationell nivå. Samtliga besökta kommuner har lyft vikten av tidigt och förebyggande arbete. Det har under de senaste åren fått stå tillbaka då fokus har varit att hinna med myndighetsutövningen. Nu behövs ett nytt sätt att tänka där barn, unga och vårdnadshavare är delaktiga och medskapande i den sociala barn- och ungdomsvården. Samverkan behöver även ske med förskola, skola, barn- och ungdomspsykiatrin och den övriga sjukvården.
– Vid besöken i kommunerna möter jag barn, unga och deras familjer som får dela med sig av sin syn på vad som fungerat bra och mindre bra i deras kontakt med barn- och ungdomsvården. Jag träffar också fackliga företrädare från Akademikerförbundet SSR och Vision för att ta del av den aktuella kommunens möjligheter och utmaningar, säger Cecilia Grefve.
En social barn- och ungdomsvård av god kvalitet är ytterst kommunens gemensamma ansvar. Cecilia Grefve träffar därför de som har mandat och möjlighet att förändra förutsättningarna, exempelvis kommunövergripande politisk och förvaltningsmässig ledning, social-, utbildning och kultur och fritidsnämnd samt kommunrevisionen. Varje kommun har valt att upprätta en handlingsplan där de tydliggör vilka åtgärder som behöver vidtas.

Modernt it-stöd behövs
– Arbetsmiljöarbete och ett nära ledarskap är delar som flera kommuner lyfter upp i sin handlingsplan, bland annat för att komma till rätta med en hög personalomsättning. Även en genomtänkt yrkesintroduktion med möjlighet att successivt växa in arbetet lyfts. Flera kommuner har redan ett bra samarbete med socialhögskolorna kring detta, säger Cecilia Grefve.
Många medarbetare i den sociala barn- och ungdomsvården efterlyser tid för individuell reflektion och möjligheten att diskutera yrkesrelaterade frågor med kollegorna. I sammanhanget behöver även de medarbetar med längre erfarenhet uppmärksammas.
– Medarbetare efterlyser också möjligheter att kunna påverka organisationens utvecklingsarbete, lyfta blicken och planera framåt. Många saknar tillgång till modernt it-stöd som kan underlätta och effektivisera det dagliga arbetet. Det är anmärkningsvärt att det är så eftersatt med tekniska lösningar inom den sociala barn och ungdomsvården. Rätt it-stöd tillsammans med viljan att involvera barn och unga kan ge en medskapande barn- och ungdomsvård säger Cecilia Grefve.

Tillvarata befintlig kompetens
Hon understryker vikten av att samtliga medarbetare ges möjlighet till utveckling på sina villkor och efterlyser fler karriärvägar utöver möjligheten att bli chef, exempelvis specialistsocionomtjänster, socialt ansvariga socionomer, seniora handläggare eller mentorstjänster som på olika sätt utvecklar det sociala hantverket.
– Ytterligare en åtgärd som kan stärka den sociala barn- och ungdomsvårdens attraktivitet är en minskad administrativ börda, vilket frigör mer tid till det kvalificerade utredningsarbetet tillsammans med barn, unga och deras familjer. Att erbjuda kontinuerlig kompetensutveckling är förstås viktigt, men att identifiera metoder som systematiskt tillvaratar medarbetarnas befintliga kompetens är minst lika viktigt. Medarbetarna i den sociala barn- och ungdomsvården sitter inne med otroligt mycket värdefull kompetens och erfarenhet som definitivt bör tillvaratas, säger Cecilia Grefve.

Publicerad: 20 januari, 2016