Hur ska socionomer stanna inom myndighetsutövande arbeten?

Text: Annika Wihlborg

Wanja Astvik, forskare i organisationspsykologi vid Mälardalens högskola och Hans Bäckström, familjebehandlare i Höörs kommun.
Wanja Astvik, forskare i organisationspsykologi vid Mälardalens högskola och Hans Bäckström, familjebehandlare i Höörs kommun.
Enligt en undersökning från Framtidens Karriär – Socionom där socionomer svarat på varför de lämnar myndighetsutövande arbeten anger 83 procent hög arbetsbelastning. 68 procent upplever arbetet som för stressande, medan 62 procent anser att lönen är för låg. 51 procent anser att personalomsättningen är för hög och 49 procent upplever arbetet som för mentalt pressande.

48 procent upplever att arbetsmiljön är för dålig och en lika stor andel anser att de har för lite tid till det sociala arbetet. 45 procent upplever att de har för dåligt stöd inom organisationen.
– Jag har genomfört flera forskningsstudier kring arbetsvillkoren i välfärdens tjänstesektor. Jag har tillsammans med kollegor just genomfört en studie som undersöker varför socionomer väljer att lämna myndighetsutövande yrkesroller, säger Wanja Astvik, forskare i organisationspsykologi vid Mälardalens högskola.
Hon är inte förvånad över att hög arbetsbelastning är det främsta skälet till att socionomer valt att sluta arbeta inom socialtjänsten. Alltför hög arbetsbelastning handlar ju om en obalans mellan krav och resurser, vilket i sin tur leder till stress och mental press.
– När obalansen mellan krav och resurser tilltar kompenserar somliga genom att arbeta in lunchrasten eller att arbeta övertid. Andra sänker ribban för vad som kan anses som tillräckligt bra. En konsekvent hög arbetsbelastning leder ofta till lägre kvalitet på det sociala arbetet, även om medarbetarens ambitionsnivå är hög, säger Wanja Astvik.
Hög personalomsättning, dålig arbetsmiljö och bristande stöd inom den egna organisationen påverkar ofta socionomer att lämna sitt myndighetsutövande arbete.
– Många socionomer upplever att deras organisationer inte bryr sig om att försöka skapa hållbara arbetsvillkor som gör att de kan utföra sitt arbete utan att behöva betala med sin egen hälsa. Om många blir sjukskrivna på grund av stress och fler väljer att sluta så är det viktiga signaler att något inte står rätt till. När organisationerna underlåter att göra något åt situationen blir det en viktig faktor för varför man väljer att sluta inom socialtjänsten, säger Wanja Astvik.

Involvera medarbetaren
– För att förändra situationen krävs att socialförvaltningarnas ledning är lyhörda för medarbetarnas upplevelser och synpunkter och involverar dem mer i organisationsutvecklingen. I ”mjuka” välfärdsverksamheter förekommer det att ledningen bagatelliserar de villkor som krävs för att medarbetarna ska kunna göra ett bra jobb, säger Wanja Astvik.
– Tack vare forskning och metodutveckling har vi nu mycket mer kunskap om vad i det sociala arbetet som fungerar och det sociala arbetet är på många sätt mycket mer utvecklat och professionellt jämfört med tidigare. Samtidigt ges socialarbetarna inte rätt förutsättningar för att göra ett bra socialt arbete eftersom allt mer av de nya resurserna gått till administration, att följa riktlinjer, manualer och nya lagregleringar samt en ständig strävan att inte göra fel och bli ”prickad”, säger Hans Bäckström.
Efter sin socionomexamen 1983 har han bland annat arbetat som socialsekreterare och familjehemssekreterare och som metodutvecklare i Malmö stad samt som familjebehandlare i Lunds kommun. Sedan 2010 är Hans Bäckström familjebehandlare i Höörs kommun.

Lönehöjning ger kortvarig lindring
– Högre lön brukar vara en kortvarig ”lindring” när det inte fungerar på arbetsplatsen. Till slut slutar man ändå om det inte fungerar. Jag tror dock att mycket hänger ihop med att det sociala arbetet nedprioriterats till förmån för administration. Socionomers vilja att göra skillnad och hjälpa människor leder istället till ett arbete med mer administration än klientmöten. Det leder i sin tur till ökad stress, ökad arbetsbelastning, ökad personalomsättning och otillräcklighetskänslor, säger Hans Bäckström.
Han anser att socialtjänsten behöver återvända till det sociala arbetets grunder och ha en genomgående tanke med vad man ska göra och hur man ska göra. Det minskar rädslan att göra fel och ökar i sin tur socialarbetarnas trygghet och därmed även yrkesrollens status.
– Med tanke på att vi ofta möter utsatta människor som befinner sig i kris så är det oerhört viktigt att den socialarbetare de möter inte själv befinner sig i kris utan trivs med sitt arbete, säger Hans Bäckström.

Varför lämnar socionomer myndighetsutövande arbeten?
Vilka är de huvudsakliga orsakerna till att socionomer väljer att lämna myndighetsutövande arbeten inom socialtjänsten?

myndighet_graf_1
Publicerad: 20 januari, 2016