6 av 10 socionomer utsatta för hot eller våld

Text: Annika Wihlborg
Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket och Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.
Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket och Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.

62 procent av socionomerna har utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete. För socionomer inom socialtjänsten är siffran 67 procent. Arbetsmiljöarbete och riskbedömningar kan minska hot och våld mot socionomer.

– Andelen socionomer som utsatts för hot och våld är naturligtvis alltför hög. Att fler utsatts inom socialtjänsten beror förmodligen på att de har ett myndighetsutövande uppdrag. När vi är ute och möter socionomer är det ofta svårt att få dem att vilja prata om hot och våld på arbetsplatsen. Somliga upplever att de blir ifrågasatta kring hur de hanterat händelsen om de vågar berätta om vad de utsatts för, säger Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket.

Riskbedömning och arbetsmiljö
En av de viktigaste åtgärderna för att minska andelen hot och våld mot socionomer är, enligt Eva Karsten, att göra noggranna riskbedömningar, både för olika yrkesroller och i samband med enskilda situationer. Att stärka socionomers riskmedvetenhet och beredskap att bemöta och hantera hot och våld betraktar hon som ett prioriterat område.
– Min uppmaning till socionomer är att placera sin egen arbetsmiljö högre upp på agendan. Ofta hamnar klienten i första rummet, men när det gäller säkerhetsmässiga bedömningar så bör man reflektera över vilka risker man utsätter sig för. Vissa klientmöten kanske bör genomföras tillsammans med en kollega eller med handräckning av polisen om du upplever att situationen kräver det, säger Eva Karsten.

Analysera hot- och våldsfaktorer
– Att så många socionomer utsatts för hot och våld är naturligtvis oacceptabelt.
Undersökningsresultatet illustrerar vikten av att såväl arbetsgivare som fackförbund aktivt arbetar för att minska hot och våld på arbetsplatsen. Det är viktigt att utgå från ett helhetsperspektiv när man arbetar med den här frågan, till exempel genom att analysera de faktorer som gör att människor blir så desperata att de tar till hot och våld gentemot socionomer, säger Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.
Hon poängterar vikten av att socionomer vågar anmäla incidenter som de utsatts för och att de inte låter sig färgas av jargongen att hot och våld är en naturlig del av socionomyrket.

Balans mellan krav och resurser
En bidragande faktor till att så många socionomer utsatts är, enligt Hanna Ljungberg, den höga personalomsättningen och höga arbetsbelastningen i socialtjänsten. Det gör att socialsekreterare inte alltid hinner etablera långsiktiga relationer med sina klienter och inte heller hinner prata till punkt innan det är dags att ta emot nästa klient.
– När en socialsekreterare exempelvis inte hinner förklara bakgrunden till ett beslut i ett ärende som är avgörande för en individ är förstås risken större att klienten blir frustrerad. En viktig grundförutsättning för att minska hot och våld på arbetsplatsen är därför att socionomer har vettiga förutsättningar för att verkligen hinna möta individen. Arbetsgivare behöver se till att balansen mellan krav och resurser är rimlig, avslutar Hanna Ljungberg.

Har du som socionom blivit utsatt för hot eller våld i ditt yrke inom socialt arbete?
67% av socionomerna inom socialtjänsten har utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete.
Publicerad: 31 januari, 2018