59 % av socionomerna: Finns ingen bra kultur att larma om brister

Publicerad 1 februari 2017
Text: Annika Wihlborg

59 procent av socionomerna anser inte att det finns någon bra kultur hos deras arbetsgivare för att larma om brister i det sociala arbetet. Enligt Framtidens Karriär – Socionoms undersökning den 13–17 januari 2017 bland ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Malin Fröjmark, ordförande i Akademikerförbundet SSR Stockholm.
Malin Fröjmark, ordförande i Akademikerförbundet SSR Stockholm.
– På många arbetsplatser saknas det öppenhet för att diskutera brister och problem i socialtjänsten. Undersökningsresultatet är alarmerande och uppseendeväckande, men inte helt oväntat. Forskning från Stockholms universitet visar att drygt hälften av alla socionomer inte vågar larma om brister i det sociala arbetet. Problemet med tystnadskultur i socialtjänsten har funnits länge, men det senaste året har det uppmärksammats mer, vilket förstås är positivt, säger Malin Fröjmark, ordförande i Akademikerförbundet SSR Stockholm, fackligt ombud och just nu tjänstledig från sitt arbete som socialsekreterare på ungdomsenheten i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd.
Hon menar att tystnadskulturen främst orsakas av de lednings- och styrsystem som tillämpas inom socialtjänsten, där kortsiktiga budgetmål har blivit ett mått på hur väl medarbetarna utför sitt arbete. Att hålla sig till budgeten upplevs som viktigare än att göra ett bra jobb, vilket leder till att många medarbetare inte larmar om problem i arbetet.

Öppenhet utvecklar verksamheten
Malin Fröjmark understryker vikten av ett öppet klimat, inte minst för arbetsmiljöns skull.
– När medarbetarna känner att de vågar ventilera och diskutera små och stora problem ökar förtroendet för cheferna. Dessutom stärks känslan av att kunna påverka sitt eget arbete. Man tillvaratar även socionomernas kompetens och signalerar att deras synpunkter är en värdefull resurs som kan bidra till att utveckla verksamheten. En öppen kultur bidrar till ökad trivsel på jobbet och därmed även minskad personalomsättning, säger hon.
– För att åtgärda problemet krävs att chefer och politiker låter verksamhetens behov gå före budget, att man lyfter budgetansvaret från handläggarna till chefer och politiker samt att socialtjänsten i mindre utsträckning drivs av kortsiktiga budgetmål. Det tar tid att bygga upp en kultur som baseras på tillit, där medarbetare vågar dela med sig av synpunkter, problem och förbättringsförslag, men synergieffekterna av en sådan kultur är många. Det är viktigt att förändringen börjar hos politiker och chefer, först därefter kan den spridas till medarbetarna, säger Malin Fröjmark.

Anser du att det finns en bra kultur hos din arbetsgivare för att larma om brister i det sociala arbetet?
tystnad_diagram